Förutom en kvällstur till Normanön för drygt en vecka sedan, så har det inte blivit mycket paddling i sommar, men i torsdags blev det äntligen dags för en kajaktur med övernattning! Vi hade tänkt paddla ut från Munkudden, men då vi kom dit var det alldeles för vågigt för mej, så vi for vidare upp till Ultråfjärden istället och där var det mycket lugnare på vattnet. Mulet väder när vi startade, men snart kom solen och vi fick en underbar kväll! Länkar till det här inlägget.

Men jag förstod inte riktigt vad de menade. Hur kan det vara svårt att komma hem? Kalendern är fullbokad, dottern kräver uppmärksamhet och jobbet rullar på som vanligt. Vad är det som skulle vara svårt? Inget hade ju förändrats! Hur tacklade de de sista dagarna av längtan, trötthet och förväntning? Tja vissa dagar har njutningen bestått i en kopp c.

Juni börjar närma sig sitt slut och vi har fortfarande inte haft någon utenatt i juni månad till uteutmaningen. Sista helgen i juni beger vi oss därför till vårt grannlandskap Dalsland och nationalparken Tresticklan, som ligger på gränsen till Norge och det norka naturreservatet Lundsneset. Juni börjar närma sig sitt slut och vi har fortfarande inte haft någon utenatt.

Jag vill vakna upp i tältet uppe på fjället, koka en kopp kaffe känna lugnet, äta min frukost för att sen packa ihop allt och fortsätta min vandring. Jag vill fjällvandra, eller vandra nån annanstans, bara jag får lite uteliv. Det är vad jag vill och vad jag behöver. Så snart måste det bli. Länkar till det här inlägget. Länkar till det här inlägget. Länkar till det här inlägget. Paradiset då, bilden tog jag 19.

Nästa, barnen, jag och alla andra! Lördag 20 augusti 2016. Jahapp, länge sedan jag skrev. Nästa hittade värsta lagunen, hon är allt bra duktig. Bästa gumman poserar i solnedgången i stugan. Helt galet vilka färger, helt oredigerad bild tagen med bara mobilen. Vi hann inte ända upp, fick tidsbrist och vände om.